dress to kill

jag har egentligen inget speciellt at berätta men jag skriver ändå...
dagens quest har varit att hitta pojkvän, om man säger såhär.. det går lite sådär..
i helgen bär det av hem till växjö för att hjälpa till på lucian i stallet, ska faktiskt bli roligt att få frysa häcken av sig en stund för konstens skull, har längtat sjukt mycket faktiskt... sen bär det av hem till hultsfred igen antingen söndag eller måndag, och sen tillbaka till växjö på måndag kväll för att sen återvända till malmö fast denna gången handlar det tyvärr inte om eMil utan om Ola, för nu gäller det Jesus Christ med bea =) längtar efter dig!.. har ju inte träffats på jätte länge nu, men nu får vi två dagar i malmö och hur kul kommer inte vi att ha?

nu har jag inte så jätte mycket mer att säga, har ingen bra låt för dagen heller, så ni får klara er utan dagens musiktips..
nu ska jag, emma och erik äta (kl 00.16)

so long suckers

jag vill be om ursäkt för all förvirring över det förra inlägget, så låt oss nu reda ut detta.
Ja, majja, jag vet att inlägget heter "för mycket tid över" och att jag klagar över att jag inte har någon tid kvar alls, det är för att jag har haft för mycket tid över och när jag har det så tar jag på mig alldeles för mycket saker som jag säger att jag kan fixa vilket leder till att jag inte får någon tid alls över till slut, det är förklaringen på den... och nu över till systers fråga och det har jag en väldigt bra förklaring till faktiskt... det var nämligen så att när jag satt och tänkte på vilken låt det skulle vara så tänkte jag ja, då tar vi joy surrender och så skrev jag det, sen när jag läste den texten kom jag på att ain't to proud to bow kanske passade bättre så då la jag in den texten istället och glömde sedan ändra, det kan även ha varit tvärt om, jag kommer inte ihåg...

nu sitter jag på extra timmen och jobbar upp lite ämnen (eventkunskap helt enkelt) men jag har gett upp nu och kommit på att jag måste ha min fars hjälp för jag orkar inte fråga tobbe...
jag har inte kunnat koncentrera mig på hela dagen, jag och emma skulle nämligen upp till micke (våran sjukt snygga rektor) och prata med honom lite allmänt och lite annat också för den delen, så jag har gått hela dagen och funderat och oroat mig för det, och nej, inte för att han är sjukt snygg utan för det vi skulle prata om, men nu är det över och jag har slutat oroa mig så nu ska vi se om jag kan koncentrera mig en stund...
sen vill jag berätta för världen att micke är nog en av de underbaraste människorna som vandrar på jorden, och då räknas inte emil eller ola eller bono heller för den delen.. för att citera bono lite halvt så kan man väl säga att om man pratar om micke borde man kanske säga 'sir' men pratar man om bono, ola eller emil "you call him sir, I call him Lord"... och för er som inte ha haft kontakt med micke för att kunna se vilken skillnad han kan göra i ens liv, så säger ja bara stackars er, för så mycket han hjälpa mig idag, men allt vi pratade om, när jag tänker på det blir jag helt skakis, ni inser inte vilken underbar person denna människa är... nu ska jag sluta hylla micke, jag lovar..

dagens låt :
sometimes you can't make it on your own med U2

Tough, you think you've got the stuff
You're telling me and anyone
You're hard enough

You don't have to put up a fight
You don't have to always be right
Let me take some of the punches
For you tonight

Listen to me now
I need to let you know
You don't have to go it alone

And it's you when I look in the mirror
And it's you when I don't pick up the phone
Sometimes you can't make it on your own

We fight all the time
You and I...that's alright
We're the same soul
I don't need...I don't need to hear you say
That if we weren't so alike
You'd like me a whole lot more

Listen to me now
I need to let you know
You don't have to go it alone

And it's you when I look in the mirror
And it's you when I don't pick up the phone
Sometimes you can't make it on your own

I know that we don't talk
I'm sick of it all
Can - you - hear - me - when - I -
Sing, you're the reason I sing
You're the reason why the opera is in me...

Where are we now?
I've got to let you know
A house still doesn't make a home
Don't leave me here alone...

And it's you when I look in the mirror
And it's you that makes it hard to let go
Sometimes you can't make it on your own
Sometimes you can't make it
The best you can do is to fake it
Sometimes you can't make it on your own

som jag kanske har nämnt innan så har jag ju tagit på mig att skriva ett julspex och sånt gör jag bara när jag inte har nåt bättre för mig, när jag helt enkelt har för mycket tid över och nu har min hjärna gått hem och lagt sig. Så om det är någon som kanske har någon idé eller något förslag på något man kan göra så vore det guld värt....

annars händer det inte så mycket i stålhagen, jag pratade med syster i telefon för någon dag sen *happycamper!*

och i helgen så var jag ju i malmö mer far och såg emil jensen och sanna persson, vilket var helt underbart... längtar tills han kommer till växjö.

idag blev det ett väldigt kort inlägg p.g.a. tidsbristen, men som sagt så hör av er om ni har nåt förslag *snälla*

so long

Så, då var det färdigfunderat för den här gången, nu har jag trippat på tå runt människor så länge för att ingen ska bli sur eller irriterad, nu ger jag upp. En gång, En gång sa jag vad jag tyckte och nu känner jag mig helt plötsligt hatad för att jag inte håller med dig, men nu skiter jag i det, jag står för att jag inte håller med dig och dina åsikter, för nej! jag är varken rasistisk eller främlingfientlig och ja, jag tycker att alla människor är lika värda, jag har försökt acceptera dina åsikter också men nu ger jag upp, jag har sagt vad jag tycker och vad du än säger så tänker inte jag ta tillbaka det för jag sa bara vad jag tyckte och eftersom du får göra det hela tiden så tänkte jag att jag också kunde göra det utan att bli hatad men det gick tydligen inte, så jag har nu officiellt gett upp med att försöka ställa mig in hos er, det känns som om jag går på mellanstadiet igen när jag tänker på hur ni beter er.... och jag slår vad om att du inte vet vem du är, jag tror däremot att andra kan reagera på detta, men den som det rör vet om det själv så sluta fundera.

Och ja, om du nu läser detta (vilket jag är nästan 100 % säker på att du inte gör) så får du väl slå mig eller vad du nu vill göra för jag bryr mig inte längre...

nu tänker jag prata om något roligare, (eller kanske inte) senaste dagarna har jag kommit på hur mycket jag saknar systra mi, och hur långt borta hon egentligen är, jag har börjat sakna växjö mer och mer och bli allt mer trött på hultsfred, jag vill bara hem och åka ut till stallet eller nåt, och hjälpa till med lucian eller bära hinder eller vad som helst, bara jag får känna hästlukten igen för det känns som att det är det ända som kan få mig på andra tankar just nu.

jaja, nu ska jag försöka göra något annat en stund så...

so long suckers

dagens låt: ain't to proud to bow - the ark

I am dangerous
'cause I'm ridiculous
and it seems to me
that I'm a threath to the
whole society
'cause I ain't got no dignity
so if you want respect from me
-well, have it for free
i'ts worth nothing to me
an in your eyes I see
it's something else you seek
-it's fear that you wanna see

but I ain't too proud to bow
I ain't too proud to kneel
I ain't too proud for any gesture
that is meaningless to me
I ain't too proud to beg
I ain't too proud to run
'cause I don't want respect
I'd much rather have fun

if you think you're tough
when you're laughing at us
well, it's no big buzz
-you can laugh if you must
'cause me and my friends
like the way we look
and that's enough for us
and we don't want no fuss
but if you'd like to stay
then to me it's OK
-and I don't say there's anything
wrong with your head
just wish you'd try to
think for yourself instead

cause I ain't too proud to bow

På fredag anländer bea, nina och eventuellt också emma, ska bli fruktansvärt roligt att få lite besök igen faktiskt. Få lite nya människor att umgår med i den här hålan. Igår tittade far min förbi efter föräldramötet, det var trevligt, har nu fått hit alla mina gamla skolakataloger etc. satt och kollade igenom dessa igår, det var väldigt intresssant kan jag medge.

Nu sitter jag på svenskan och har precis skrivit klart min uppg. om grekisk mytologi och asatro, fruktansvärt tråkigt!...
men jag tänker inte säga att jag är klar förräns lektionen är slut för då kanske jag måste börja med något nytt och det orkar jag it. Och just det, jag kommer nog och hälsar på på tc den 17 eller 18 november för då är det studiedag och jag har inget bättre för mig =)...

Det blev ett kort inlägg idag, nu har vi nämliga fått nya saker att göra så jag måste än en gång återvända till mitt skolarbete.

so long

Jag har kommit att inse att jag måste sluta tänka tillbaka på allt bra som har varot och börja tänka framåt på allt underbart som kommer att hända. De senaste inläggen har handlat om det förflutna, men jag har insett at jag måste sluta älta det som varit och istället ta mig an det som kommer hända, för om jag inte gör det så kommer ju ingenting någonsin att hända mig. 
Så nu är det slut med dem (okej, jag erkänner. Jag komemr inte sluta helt).

Tidigare idag anlände jag till hultsfred, det känndes faktiskt bra att få vara tillbaka på ett sätt, samtidigt som jag inte ville lämna alla i växjö, menmen. 
Imorgon ska jag försöka göra färdigt lite skolarbete men vi får se hur det går med det, det komemr slut med att jag ligger i soffan och kollar på nån dålig film och äter B&J, vilket inte är fel det heller.

Jag har börjat bli rätt trött på allt i Hultsfred faktiskt, det kan jag erkänna (men jag vill absolut inte flytta hem igen) det känns bara som.. jaha? och nu då?... Det känns som om vi har träffat folket som är värt att träffa och gjort det som är värt att göra i den här hålan, nej, jag vet att vi inte gjort det... Men känner man så så har man inte längre någon lust att försöka träffa nya människor eller göra nya saker efterom man inte tror att de finns, jag skulle vilja veta varför vår hjärna gör så. 
Jag menar, det finns ju så mycket att se och göra (även i hultsfred) men vi har redan efter tre månader en negativ inställning till resten av staden. Det känns bara som att vi har gett upp ibland, ibland önskar jag helt enkelt att jag hade stannat i växjö.

Detta kräver lite mer funderingar men nu över till dagens låt som är:

christian kjellvander - when the mourning comes

I could run forever, dear
and all I would read is the mirror
Empathy and sympathy are sisters,
are drifters, like we
Forgotten days are heavy hands upon my chest
We can drive untill daybreak and then I'll rest

I'll be there just to make you happy
I'll be there just to see the sun
I'll be there just to keep you happy
And I'll be there when the mourning comes

Touch these days and I'll kill you
Some words sung are as solemn as true
Surrender to the tune that's flown
She bared all her teeth the she moaned
Recovering days are heavy hands upon your breases
We can go until daybreak and then we'll rest

I'll be there just to make you happy
I'll be there just to see the sun
I'll be there just to keep you happy
And I'll be there when the mourning comes

You lay there like a thousand mirrors,
reflecting only shadows
The skies are blue, it must be tears,
that beat outside my window