Bakfyllan håller i sig...
ÖÖEE! Vaaee detta??
Jag jobbar på världsrekordet för längsta och värsta bakfyllan genom tiderna...
Min lördag är ett stort jäkla moln från kl 23 och framåt... Jag har helt enkelt en minneslucka på ca 2 timmar, känns sådär. Jag tror aldrig jag har varit så full (känns inte jätte bra att säga det) och det var helt och hållet kusin Axels fel, han har även gått med på att ta på sig skulden för denna kväll...
Det hela började ganska stillsamt hemma hos kusinerna där vi avverkade de första ölen, sen bar det vidare mot Tangopalatset för att se föreställningen Jorden runt med Valle Westesson och Kristoffer Jonzon. Föreställningen var helt fantastiskt rolig och mycket beröm till alla er som var med. Under föreställningen avverkas nästa öl, och nästa och nästa... Efteråt var det lite allmänt häng, jag vet ungefär vilka jag pratade, inte riktigt om vad, men har nog ganska bra koll ändå. Här börjar det gå utför...
Så fort ölen tog slut hamnade det alltid en ny i handen på mig på okänt sätt... Jag vet att jag vid ett tillfälle frågade efter ett glas vatten i baren, borde druckit mer sånna...
Här någonstans i dimman i Tangopalatsets källare försvinner jag, jag har inte en aning om vad som händer sen, efter samtal med Axel så fick jag veta att jag "försvann lite då och då, ganska långa stunder ibland", jag har dock ingen aning om vart... Fick även veta att när de stängde på Tangopalatset så drog vi tydligen vidare, men inte jag, nej, jag vandrade iväg där efter nån... Ingen vet vad jag hade i huvet vid den här tiden, jag hade säkert fått nån bra idé eller liknande. Kvällen slutar i alla fall med att jag sover hemma hos Axel där jag vaknar dagen efter med bakfyllan från avgrunden, lyckas på något sett ta mig hem till fars lägenhet där jag lägger mig i soffan och är orörlig i ca 5 timmar innan jag kämpar mig till tåget och försöker genom telepati tala om för lokföraren att han ska sluta svänga hela tiden och köra lite tystare, det gick sådär...
Där är alltså min anledning till att jag då fortfarande är bakfull, folk hävdar att det är någon slags influensa jag har dragit på mig och att bakfyllan borde vart över för länge sen, min ICKE, jag tänker inte bli sjuk nu och hävdar därför starkt att det är bakfylla (även om jag inte är särskilt stolt över det hela).
Det är möjligtvis inte någon som vet om jag lyckades uppföra mig i lördags eller inte??
Någon som vet vart jag försvann hela tiden?
Kan jag någonsin visa mig ute i Malmö igen utan att dö av pinsamhet?
Förmånga frågor, för få svar helt enkelt...
// Lusen Bakfyllesson
Jag jobbar på världsrekordet för längsta och värsta bakfyllan genom tiderna...
Min lördag är ett stort jäkla moln från kl 23 och framåt... Jag har helt enkelt en minneslucka på ca 2 timmar, känns sådär. Jag tror aldrig jag har varit så full (känns inte jätte bra att säga det) och det var helt och hållet kusin Axels fel, han har även gått med på att ta på sig skulden för denna kväll...
Det hela började ganska stillsamt hemma hos kusinerna där vi avverkade de första ölen, sen bar det vidare mot Tangopalatset för att se föreställningen Jorden runt med Valle Westesson och Kristoffer Jonzon. Föreställningen var helt fantastiskt rolig och mycket beröm till alla er som var med. Under föreställningen avverkas nästa öl, och nästa och nästa... Efteråt var det lite allmänt häng, jag vet ungefär vilka jag pratade, inte riktigt om vad, men har nog ganska bra koll ändå. Här börjar det gå utför...
Så fort ölen tog slut hamnade det alltid en ny i handen på mig på okänt sätt... Jag vet att jag vid ett tillfälle frågade efter ett glas vatten i baren, borde druckit mer sånna...
Här någonstans i dimman i Tangopalatsets källare försvinner jag, jag har inte en aning om vad som händer sen, efter samtal med Axel så fick jag veta att jag "försvann lite då och då, ganska långa stunder ibland", jag har dock ingen aning om vart... Fick även veta att när de stängde på Tangopalatset så drog vi tydligen vidare, men inte jag, nej, jag vandrade iväg där efter nån... Ingen vet vad jag hade i huvet vid den här tiden, jag hade säkert fått nån bra idé eller liknande. Kvällen slutar i alla fall med att jag sover hemma hos Axel där jag vaknar dagen efter med bakfyllan från avgrunden, lyckas på något sett ta mig hem till fars lägenhet där jag lägger mig i soffan och är orörlig i ca 5 timmar innan jag kämpar mig till tåget och försöker genom telepati tala om för lokföraren att han ska sluta svänga hela tiden och köra lite tystare, det gick sådär...
Där är alltså min anledning till att jag då fortfarande är bakfull, folk hävdar att det är någon slags influensa jag har dragit på mig och att bakfyllan borde vart över för länge sen, min ICKE, jag tänker inte bli sjuk nu och hävdar därför starkt att det är bakfylla (även om jag inte är särskilt stolt över det hela).
Det är möjligtvis inte någon som vet om jag lyckades uppföra mig i lördags eller inte??
Någon som vet vart jag försvann hela tiden?
Kan jag någonsin visa mig ute i Malmö igen utan att dö av pinsamhet?
Förmånga frågor, för få svar helt enkelt...
// Lusen Bakfyllesson
Kommentarer
Trackback
